GI-metoden är en bantningsmetod vars grundläggande princip bygger på att byta ut snabba kolhydrater mot långsamma kolhydrater. Namnet ”GI-metoden” kommer från förkortningen GI som står för glykemiskt index. Detta är ett mått på hur pass effektivt kolhydraterna i olika livsmedel bryts ner i kroppen. Livsmedel som innehåller ett högt glykemiskt index bryts ner snabbare än livsmedel som innehåller ett lågt glykemiskt index.
Varje gång man förtär något i form av mat eller dryck omvandlas detta förr eller senare till energi som kroppen behöver för att kunna fungera. När vi äter något tar magtarms-kanalen upp maten och omvandlar denna till glukos, d.v.s. blodsocker som förs ut i blodomloppet. Anledningen till att många väljer att äta enligt GI-metoden är för att detta bidrar till en jämnare blodsockerkurva. Just av denna anledning nyttjades metoden främst av diabetiker under dess tidiga år, innan den visade sig vara fördelaktig även om man vill gå ner i vikt. Strax efter att detta blev känt visste alla vad GI var och löpsedlarna fylldes med nya viktminsknings-uppgifter varje dag.
Ofta delas GI-metoden in i tre faser som man som användare kommer att uppleva. Rivstarten, fortsatt viktnedgång och livet ut. Den första fasen, rivstarten, innefattar den första tiden då man nyttjar metoden. Denna kännetecknas främst med snabb viktnedgång, något som låter lockande för de som är intresserade av att förlora vikt. Likt mycket annat vill man att det ska gå snabbt och att resultateten ska vara synliga inom kort. Under rivstarten blir man även i regel av med sitt sötsug, det vill säga behov av socker. Den andra fasen, fortsatt viktnedgång, räknas generellt som den fas under vilken man går ner till sin idealvikt. När man gjort detta inleds fas 3, livet ut. När man nått denna fas bör man inte längre vara intresserad av att gå varken upp eller ner i vikt och fokuserar först och främst på att äta bra för att må bra och behålla sin nuvarande vikt. GI-metoden har beprövats i många olika länder och det har även utförts ett antal studier i forskningssyfte kring ämnet.